Vad är artros och varför drabbar det knät?
Artros är den vanligaste ledsjukdomen i världen och det uppskattas att mer än 500 miljoner människor lever med artros. Sjukdomen ger nedbrytning av ledbrosket, smärta och nedsatt rörlighet. Knäleden är särskilt utsatt eftersom den belastas vid gång och fysisk aktivitet. I tidiga stadier kan artros hanteras med icke‑kirurgiska metoder som läkemedel, träning och injektioner, men traditionella behandlingar ger ofta bara kortvarig lindring.
Vad är PRP?
PRP står för platelet‑rich plasma, på svenska blodplättsrik plasma. Det framställs från patientens eget blod genom centrifugering, varvid en koncentration av blodplättar och tillväxtfaktorer isoleras. När plasman injiceras i leden frigörs proteiner och signalämnen som kan dämpa inflammation, stimulera broskcellers aktivitet och förbättra läkning. Eftersom PRP kommer från patientens eget blod är risken för negativa reaktioner mycket liten.
Varför PRP som förstalinjesbehandling?
Den europeiska ortopediska föreningen ESSKA granskade den befintliga forskningen om injicerbara biologiska behandlingar och fann tillräcklig preklinisk och klinisk evidens för att stödja användningen av PRP vid knäartros. Konsensusgruppen slog fast att PRP-injektioner är ett giltigt behandlingsalternativ och kan betraktas som en förstahandsbehandling för patienter med mild till måttlig knäartros (Kellgren–Lawrence grad 1–3).
Några viktiga fördelar:
- Långvarig effekt: PRP ger mer varaktig smärtlindring än kortverkande kortisoninjektioner. Kliniska studier visar att effekten kan kvarstå i upp till tolv månader, medan kortison ofta ger lättnad i veckor.
- Säkrare alternativ: Kortison kan på sikt skada broskceller och accelerera nedbrytning av leden. PRP är däremot inte broskskadande och har få rapporterade biverkningar.
- Bättre resultat än hyaluronsyra: Flera metaanalyser har jämfört PRP med hyaluronsyra; majoriteten visar bättre och mer långvarig symtomlindring med PRP.
Vilka patienter har mest nytta av PRP?
Forskningen visar att PRP framför allt hjälper personer med mild till måttlig artros (grad 1–3). De flesta studier inkluderade patienter i 55–65‑årsåldern, men effekten styrs mer av artrosens svårighetsgrad än av kronologisk ålder. Vid mycket avancerad artros (grad 4) eller när leden är kraftigt förstörd kan PRP ha begränsad effekt, och kirurgiska ingrepp som protesoperation kan bli aktuella. PRP kan också användas vid samtidig patellofemoral artros (artros bakom knäskålen), eftersom man bedömer att denna lokalisation inte är någon kontraindikation.
Vem bör inte få PRP?
Utöver de vanliga kontraindikationerna för ledinjektioner (infektion i huden eller leden) finns några specifika försiktighetsregler:
- Aktiv infektion: Systemiska infektioner kan påverka blodplättarnas funktion och försämra effekten.
- Cancer: På grund av teoretisk risk att tillväxtfaktorer kan stimulera tumörtillväxt avråds PRP hos patienter med pågående cancer eller tumörer i knät.
- Blodsjukdomar: Störningar i antal eller funktion av blodplättar (t.ex. trombocytopeni, koagulopatier) kan påverka behandlingen. Antiplatelet‑medicinering anses vara en relativ kontraindikation.
- Autoimmuna/inflammatoriska sjukdomar: Tillstånd som reumatoid artrit är inte absoluta hinder, men kan ge sämre resultat eftersom plasma kan innehålla mer inflammatoriska ämnen.
Hur går en PRP‑behandling till?
- Blodprov: Behandlaren tar ett blodprov från patienten, vanligtvis 15–90 ml.
- Centrifugering: Blodet snurras i en centrifug för att separera plasmakomponenten med hög koncentration av blodplättar.
- Injektion i knät: Den beredda PRP‑lösningen injiceras sterilt in i knäleden. Studien rekommenderar två till fyra injektioner per behandlingsserie, eftersom fler injektioner ger bättre kliniskt resultat.
- Intervall: Injektionerna ges med 1–3 veckors intervall. För att uppnå optimal effekt bör man undvika NSAID‑preparat (t.ex. ibuprofen, diklofenak) två veckor före och en vecka efter varje injektion eftersom dessa läkemedel kan hämma tillväxtfaktorer.
Upprepade serier och kombinationsbehandlingar
Effekten av PRP kan avta gradvis och vissa patienter upplever symptomåterkomst efter drygt ett år. Konsensusgruppen anser att en ny behandlingsserie kan vara motiverad om besvären återkommer. I dagsläget finns det inte tillräckligt stöd för att rekommendera PRP i förebyggande syfte till helt symtomfria personer eller att kombinera PRP med hyaluronsyra eller cellterapier.
Förberedelser och eftervård
- Undvik NSAID: Ta inte antiinflammatoriska värktabletter (ibuprofen, naproxen, diklofenak) minst två veckor före behandling och en vecka efter. Paracetamol kan användas vid behov.
- Kosthållning: Undvik fet mat och alkohol 24–48 timmar före blodprovtagningen eftersom kost påverkar blodplättarnas funktion.
- Anestesi och antibiotika: Intraartikulära lokalbedövningsmedel rekommenderas inte eftersom de kan försämra blodplättarnas funktion. Antibiotika behöver inte ges rutinmässigt.
- Fysisk aktivitet: Man kan vanligtvis återgå till vardagsaktiviteter samma dag, men överansträngning bör undvikas de första dagarna för att minska svullnad och ge PRP tid att verka.
Sammanfattning – därför ska du överväga PRP
Esskas konsensusrapport visar att PRP är en säker och effektiv injektionsbehandling för knäartros med flera fördelar över traditionella injektioner. PRP minskar smärta, förbättrar funktionen och har längre varaktighet jämfört med kortisoninjektioner. För patienter med mild till måttlig artros kan PRP vara ett utmärkt förstahandsval och ge skjuts åt självläkande processer i knäet. Behandlingen är autolog (kommer från ditt eget blod) vilket minimerar biverkningar och är ett lovande komplement till träning, viktnedgång och andra icke‑kirurgiska strategier.
